Historien om julkärven kan spåras ända tillbaka till 1700-talet, men seden är troligtvis äldre än så.

Det nya årets budbärare

Bönderna trodde att om de gav fåglarna en del av den dyra säden till jul så skulle de göra mindre skada på säden följande år. Kärven skulle sättas ut på julaftonens morgon och hur fåglarna sedan besökte kärven var tydliga tecken på hur det kommande året skulle bli.

Albert Eskeröd skriver i boken Årets äring: "Julkärve, fågelkärve, sädeskärve är stundom den vid skörden sist bundna, som sattes upp åt småfåglar vid jul. Om dessa infann sig genast att äta, skulle det kommande året bli magert, men om de dröjde skulle året bli gott."

Nordisk mytologi och hedniskt ursprung

Det finns även berättelser där kärven inte sattes ut till fåglarna utan var en gåva till asaguden Tors bockar.

Julkärven ansågs av kyrkan vara en vidskeplig kvarleva från hedendomen och att den inte passade in i den kristna tiden och man försökte förbjuda bönderna att sätta upp julkärvar.

Drömmen om domherren

Bilden av en julkärve full av domherrar, som vi kan se på Jenny Nyströms julkort, lever kvar hos oss men då en del fåglar har problem med havrens hårda skal så är det nog oftast gulsparven som lockas av denna matplats.

Får du ofta besök av rådjur i trädgården bör du sätta kärven högt upp om du vill att fåglarna ska få ha den för sig själva.