Do not disturb – mikroliv pågår

”Min man säljer mask”, förklarade min väninna och pekade ner i den rödbruna jorden på en bakgård i norra Argentina. Jag såg ner i gropen. "... Till folk som odlar alltså”, fortsatte hon. ”Han säljer massor!” Jag får erkänna att jag inte riktigt förstod, att jag inte riktigt kunde se affärsidén, det här var nämligen långt innan jag själv hade börjat odla. Då på nittiotalet jobbade jag som arkeolog och min enda relation till jord var när jag letade efter artefakter i den.

Nu när jag odlat i många år inser jag till fullo hur fantastiska maskar är. Jag har läst det mesta jag kommit över och även försökt få ett grepp om det övriga jordlivet. Tyvärr är det rätt knepigt. Orsaken är att jordorganismerna är så många. Skulle vi räkna alla mikroorganismer i en matsked med välmående jord skulle det ta sex år. Men vad vi vet med all säkerhet att mikrolivet är helt avgörande för friska växter.

Encelliga och flercelliga organismer, bakterier, alger, nematoder, svampar samt de lite större djuren, maskar och insekter är nödvändiga för att vi ska kunna odla överhuvudtaget. De omvandlar dött organiskt material som växtskräp, gräsklipp, naturgödsel, löv och annat till näring som växterna klarar av att ta till sig och de ser till att jorden blir lucker så att rötter kan leta sig ner. Allt samspelar på det mest finurliga vis, bara en sådan sak som att svamparna lever i symbios med växterna är djupt fascinerande.

Dessvärre urlakas många jordar runt om i världen genom plogning, monokulturer, konstgödsel och gifter. Men i vår egen trädgård kan vi skapa perfekta levnadsförhållanden för mikrolivet genom att täckodla och påföra organiskt material som gräsklipp, löv, växtskräp, halm, naturgödsel och liknande. Då får vi en fin näringsrik och vattenhållande jord som ger motståndskraftiga plantor och stora, näringsrika grönsaker.

Men åter till maskarna, det går inte annat än att förundras över dem. De drar ner växter i jorden och bajsar ut den finaste jord, de slemmar in gångar med näringsrikt material som blir till passager för växternas rötter och hämtar dessutom upp mineraler djupt ner i jorden som växterna annars inte skulle nå. Ändå har maskar inte alltid ansetts som bra. På 1700- och 1800-talet var det många som trodde att daggmaskar gnagde på växternas rötter. ”Daggmaskar skola dödas varhelst man finner dem” proklamerade den tyske vetenskapsmannen J.W Hönert. Den tiden är förbi, men fortfarande hotas maskar och mikroliv av dåliga odlingsmetoder.

Om du odlar giftfritt och ger naturlig näring till jorden gynnar du inte bara masken utan jorden och mikrolivet i stort. Det innebär bättre skördar. Dessutom finns där många spännande krabater som är värda att få leva, bland annat världens minsta djur björndjuret, som trivs i mossa, men också i jord. Björndjuret ser lite ut som en tjock flodhäst med åtta ben och är faktiskt det enda djur som kan överleva ute i rymden. Svenska forskare var först med att upptäcka detta, men även Israel sände på försök ut ett lass, deras rymdfarkost kraschlandade dock på månen. Vad som hände med dessa björndjur vet ingen, kanske lever de där ännu?

Hursomhelst, rymdfarare eller slingriga maskar, det finns enorma mängder av spännande liv i jorden och vi bör ta väl hand om det om vi vill att livet ovan jord också ska fungera. Så fundera gärna på att anlägga en giftfri täckodling i år, det kan löna sig både när det gäller smådjur och skörd. Och kom ihåg att inte gräva så mycket, mikrolivet vill jobba ostört. Do Not Disturb.

Ha en skön sommar!